Klippning...

Ibland måste man inse... att det är dax att klippa sig... men det kommer som en chock varje gång... Det slår en inte när man står i duschen med en halv balsamflaska i huvet och sliter med en borste för att kamma ur manen att det kanske vore bra att klippa sig....men ack idag är det gjort....några centimeter kortare...men ack lite fluffigare...för det blir det...varje gång jag klipper mig säger det poff och man ser ut som en lejonman....men det är ju dumt att klaga...man ska vara glad över att man har ett långt härligt guldhår...för det tycker jag att jag har guldhår! iallafall i solen tihi....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0